SHUNTAR
Under rubriken "behandling" tog vi upp shuntar och beskrev den vanliga LP-shunten som går från spinal till bukhåla.
Man ska veta att det finns många olika slags shuntar - vissa går att reglera , andra inte - för olika sjukdomar men vi ska nu försöka djupdyka lite i några av de shuntarna som används för IIH.
Vi börjar med en kort förklaring av ventriklar och liquor.
1= Sidoventrikel1,2=Parallell sidoventrikel nr2,3=Ventrikelnr3,4=Ventrikel nr 4,5=Akvedukt.
I en hjärna finns det fyra hålrum som är fyllda med vätska, dessa områden kallas för ventriklar. Två av dessa ventriklar sitter på varsin sida om hjärnan och kallas för sidoventriklar. Den tredje och fjärde ventrikeln är placerade längst hjärnans mittlinje.
I ventriklarna finns vaskulär vävnad som heter "choroid plexus". När blodet flyter igenom "choroid plexus" destilleras en klar, vattenlik vätska intill ventrikeln. Det är den här vätskan som är liquorn.
Hos en vuxen människa bildas runt 500 ml liquor per dygn, det betyder ca 0,35 ml per minut.
Kommunikationen mellan ventriklarna börjar med att liquorn flyter från sidoventriklarna till den centralt placerade tredje ventrikeln och därifrån igenom en smal kanal, en sorts akvedukt, till den fjärde ventrikeln.
Liquorn cirkulerar sedan runt hjärnan, i området mellan hjärna och membran(dura matter) men också ned i ryggraden. Liquorn återvänder därefter till blodet genom att passera de stora venerna som dränerar hjärnan.
Den här förklaringen var komplicerad men nödvändig då shuntarnas ena slang placeras till en av ventriklarna.
Tänk att Leonardo da Vinci redan 1510 tecknade det mänskliga ventrikelsystemet för första gången dock dröjde det till 1515 innan det blev erkännt då en Jakob Sylvius upptäckte akvedukten.
1747 beskrev en Albrecht von Haller för första gången likvorcirkulationen på rätt sätt.
Ventrikulo-peritoneal (VP) -shunt
VP-shuntens slang går från sido eller tredje ventrikeln, ventilen placeras mellan skalle och skalp, för att sedan leda liquorn i slangen under skinnet av nacke, bröstkorg och buk. Vätskan blir alltså absorberad till blodet genom bukhålan.
Ventrikulo-atrial (VA) -shunt
Den här shunten leder liquorn från hjärnans ventrikel till det högra förmaket av hjärtkammaren, den kammare som tar upp blod från kroppen. Slangen från ventrikeln placeras via halsvenen i nacken och leds därifrån till det högra förmaket. Även här placeras ventilen mellan skalle och skalp.
Ventrikulo-cisternal (VC) - shunt
VC-shunten används bara då det finns ett stopp mellan ventriklarna och området mellan hjärna och membram (där liquorn flyter). Slangen sätts genom hjärnan in till en sidoventrikel. Andra ändan av slangen placeras under skalpen fram till knutpunkten mellan hjärna och ryggrad.
Komplikationer.
Som tidigare nämnt under "behandling" finns det många nackdelar med shuntar. Ingen operation är absolut säker eller fri från komplikationer.
Här nämner vi några av de komplikationer som kan uppstå:
Biverkningar av anestesi
Överfiltrering
Skada på hjärnan som kan leda till förlamning, känselbortfall, blindhet och mycket mer.
Funktionsfel på shunten.Tex. att slangarna lossar och ventilfel.
Läckage av liquor från såret.
VA-shunten kan orsaka blodproppar i hjärta och lungor men också infektion av blod, hjärta och njurar.
ALLMÄN SHUNT-HISTORIK
Det mesta som gjorts för shuntarna genom tiderna har varit för att behandla hydrocefalus men eftersom IIH-arna får samma slags shuntar så är ju historien den samme.
Många var männen bakom den första generationens shuntar och ventiler. Den polske kirurgen Mikulicz var den som började utvecklingen av de permanenta shuntarna, han opererade in sådana redan 1893. Därefter följde många försök och innoviationer av tex : Fergusen som la en ventillös-shunt 1898, Payr 1908, Kausch 1909 och Heile 1914. Krause och Anton med Von Bramann var andra av dessa män men även Gärtner, Hartwell och Abbé.
I Philadelphia i maj 1949 så designade den amerikanske neurokirurgen Frank Nulsen en ventil som var som en kula i en kon, hans kollega Eugene Spitz opererade sedan in sådana. Den beskrivs ibland som den första moderna CSF-shunten. John Holter som hade ett barn med behov av en shunt konstruerade senare tillsammans med Dr Spitz ytterligare en version som sålde bra.
I Los Angeles i Kalifornien däremot uppfann en Dr Robert Pudenz och en ingenjör vid namn Ted Heyer en ny typ av ventil i teflon - detta var 1955 och det var också året som de för första gången placerade en shunt till hjärtats högra kammare. 1960 gjorde de en ny typ av ventil tillsammans med den tyske urmakaren Schulte.
I Nederländerna lades den första europeiska ventilen 1956 av en Dr Sikkens, designen hade en Dr Engelsman gjort.
Det var först i slutet av 60-talet som den nya generationens shuntar började utvecklas, detta dels på grund utav att klara överdränageproblem.
1969 i Schweiz tillverkade Kuffer och Strub den första inställbara ventilen. Snart följde Portnoy med en ventil som kunde ställas i lägena on-off, detta var 1973. Samma år föreslog Salomon Hakim från Bogota, Colombia, förändringar och uppfann en ny typ av ventil 1975.
1983 fanns det en ventil med tre olika öppningstryck som kunde regleras utifrån med magnetiska impulser vid namn Sophysa, uppfunnen av en Dr Marion.
1984 kom de första prototyperna ut på codman Hakim shunten, en shunt konstruerad av S.Hakim och hans son Dr Carlos Hakim, denna salufördes sedan av ett kännt företag som även säljer olika klockor på marknaden.
1987 uppfanns Orbis-Sigma Ventilen av Christian Sainte-Rose.
Utbudet av shuntar tycks vara enormt med uppåt 2000 olika varianter. Runt 127 ventilkonstruktioner tycks finnas med ca ett 450-tal olika tryckskalor. Av vad vi kunnat finna så ska det finnas minst 14 olika reglerbara ventiler.
Av vad vi vet så gillar ju neurokirurgerna även att mixtra lite själva så vem vet egentligen hur många olika slags varianter som existerar!!!
En del ut av er känner säker igen de olika doktorernas namn då många ventiler och uppföljare döpts efter sin konstruktör.
EXEMPEL
Ett exempel av en ventil är Codman Hakim ventilen som även går under namnet programerbar Medos-shunt eftersom den kan ställas in i 18 steg. (18 olika öppningstryck) Fördelen med dessa reglerbara shuntar är att doktorn kan ställa om öppningstrycket utifrån med hjälp ut av en dosa som skickar magnetiska impulser till ventilen. Sophy och Strata-ventilerna är två andra exempel på reglerbara shuntar.
