|
Vendelas kusin Joel, då 3 år, sa några fina minnesvärda ord strax efter födseln. Han sa att Vendela fanns nu på månen. Varför sa han då detta? Jo, hans föräldrar brukade säga till honom, samtidigt som de måttade med armarna, att de älskade honom från härifrån och hela vägen upp till månen. Alltså fanns Vendela på månen, enligt barns självklara logik. Det är en sådan fin och tröstande tanke...Tack Joel!
|
|
This is not the end This is not even the beginning of the end. But maybe the end of the beginning.
|
|
The letter Dear Friend, How are you? I just had to send a note to tell you how much I care about you. I saw you yesterday as you were talking with your friends. I waited all day hoping you would talk to me too. I gave you a sunset to close your day and a cool breeze to rest you-and i waited. You never came. It hurt me-but I still love you because I am your friend. I saw you sleeping last night and longed to touch your brow so I spilled moonlight upon your face. Again I waited, wanting to rush down so we could talk. I have so many gifts for you! You awoke and rushed off to work, My tears were in the rain. If you would only listen to Me! I love you! I try to tell you in the blue skies and the quiet green grass. I whisper it in the leaves on the trees and breathe it in the colors of flowers, shout it to you in mountain streams, give the birds love songs to sing. I clothe you with warm sunshine and perfume the air with nature scents. My love for you is deeper than the ocean, and bigger than the biggest need in your heart! Ask Me! Talk to Me! Please don't forget Me. I have so much to share with you! I won't hassle you any further. It is YOUR decision. I have chosen you and I will wait... I Love You. Your Friend- JESUS
|
|
Jag har varit med om dig - jag kan aldrig förlora dig... Jaques Werup
|
|
"Det är dumt att slita sitt hår i förtvivlan, som skalligheten skulle göra sorgen mindre." "Vi glömmer våra glädjeämnen men minns våra lidanden." "Tårar torkar fort, särskilt när det gäller andras olyckor." Cicero
|
|
"Det är inte tiden som läker sår, utan kärleken. Utan kärleken tar man sig inte upp, utan kärleken börjar man inte le med själen igen. Utan kärleken stannar allt." Okänd författare
|
|
"Det bästa sättet att få lindring i sin sorg är att trösta andra" Madame de Mainteon
|
|
"Din sorg är större än att ord kan trösta den. Därför sätter jag mig här, alldeles tyst, vid fönstret. Jag vet att du både vill och inte vill vara ensam just nu. Det är därför jag inte rör dig, inte håller om dig, utan bara finns här just nu, till dess du själv ger mig ett tecken." Ur "Sorgen i livet" av Caroline Krook
|
|
"Ej blir den vis som sorgen aldrig rört." Steingrimur Thorsteinsson
|
|
"Glädjen är våra vingar, smärtan är våra sporrar. Jean Paul
|
|
"Kärleken är vårt tids största glädje och vårt livs sorg. Den är livet." Franskt ordspråk
|
|
"Men vem ska trösta knyttet och förklara att en sång är bättre än en kappsäck ifall vägen är för lång." Tove Jansson
|
|
"Missunna aldrig någon det sken av lycka han äger för du känner inte hans hemliga sorger." Indiskt ordspråk
|
|
"Plågan kan vara ett frö, ur vilket glädjen spirar." "Paradiset skildras, helvetet upplevs." Japanska ordspråk
|
|
"Om du tänker på att människans villkor ständigt förändras, så kommer du inte att vara alltförglad i lyckan och inte alltför ledsen i olyckan." Sokrates
|
|
"Ren och fullständig sorg är lika omöjlig som ren och fullständig glädje." Leo Tolstoj
|
|
Denna vackra tavla har Ingrid skapat. Besök gärna hennes vackra Änglahem
|
|
|
|
"...som om min själ har gått ifrån mig för att vara hos dig - så saknar jag dig..." Ulf Lundell
|
|
"Sorgen...är bara början. Efter en tid övergår den i något mindre smärtsamt, men också större...Något vi kallar saknad." Anna Quindlen
|
|
"Those we love are with the Lord, and the Lord has promised to be with us. If they are with Him, and He is with us, they cannot be far away." Peter Marshall
|
|
Kom till mig
När hjärtat brister när jag ingen tröst känner när du känns så långt borta när tårar inte hjälper
Är det då jag är närmast dig när hålet är som störst när livet är som mest svårt att leva
Min älskade son jag vill inte förstå inte lära mig denna läxa låt mig slippa
Jag vill bara kunna vara naiv och aningslös igen
Kom tillbaka Maria Gustafsson, med ängeln Pontus *26 juli t26 augusti 2003
|
|
En människa är försvinnande liten i universum, men när en speciell människa går bort blir ett universum av tomhet kvar. Okänd författare
|
|
SinnesOrosbön
Jag ber ingen gud om kraft att acceptera det ingen orkar
Jag ber om ett svar, ett klart och otvetydigt (För att jag tjatar!)
Gunnel Björkström
|
|
Varje människa har ett ljus - Ett litet barn som möter oss
- och räcker fram sin hand.
- Ett ord av kärlek värmer då
- det hörs från land till land.
-
- Varje människa har ett ljus
- som brinner livet ut.
- Och varje hjärta har ett rum
- där glädjen aldrig tar slut.
-
- Iskristaller på ett fönsterglas,
- de speglar stjärneljus, och
- julens bud om nåd och fred,
- det finns i varje hus.
-
- Varje människa har ett ljus
- som brinner livet ut,
- och varje hjärta har ett rum
- där glädjen aldrig tar slut.
-
-
- M. Forsberg
-
-
|
|
Skrattet vilar på fyra ben: glädje, rädsla, sorg och kärlek. Hasse Alfredsson
|
|
|
|
"Gråt över dem som går osynliga intill mig, barnet, pojken, gubben, ynglingen, med steg som inte hörs och utan andedräkt. De har ett namn gemensamt, de har levat. De finns inte bland människorna mer. Ändå går de förstulet vid din sida. De har funnits. ……………………………………………………… Jag känner deras frånvaro intill oss."
Ur Rekviem som finns i boken Förtroenden, skriven av Lars Forssell
|
|
Vindens barn "Ingen kan mäta min värld, följa min färd, fånga mitt namn. Jag är vindens barn." Ur Vindens barn av Margareta Melin
|
|
Bortom natten finns alltid en dag... Det går aldrig att gå runt omkring då sorgen möter oss på vägen bara rakt igenom, rakt igenom - detta är den enkla visdom som jag vill lägga i din hand -
och innerst inne vill sorgen oss bara väl på sitt sätt fast vi har svårt att förstå - men jag tror att den vill bana väg för glädjen - bortom natten finns alltid en dag bortom molnen finns alltid en sol bortom smärtan finns alltid en fröjd -
det går aldrig att gå runt omkring bara rakt igenom rakt igenom -
Birger Franzén
|
|
Nalle Puhs klokheter Insikt Puh började känna sig lite bättre till mods, för när man är en björn med en Mycket Liten Hjärna och tänker ut saker, så får man ibland se att en idé som förefaller att vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt olika när den kommer ut i det fria och andra människor tittar på. Händelser av verklig betydelse När klockan är nästan elva är det dags för en liten godbit av något slag. Förväntan Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre. Bestäm dig Om du alltid säger "vi får se" händer det aldrig någonsin någonting. Vara förutseende Man vet aldrig, när ett snöre kan komma till användning. Acceptera dig själv som du är -Puh, sa Kanin vänligt, du har inte mycket förstånd du. -Jag vet det, sa Puh ödmjukt. Överseende Kanin är begåvad. Och han har Hjärna. Jag antar att det är därför han aldrig begriper nånting. Man kan inte vara bra på allt Han hade aldrig varit styv på att gissa gåtor, eftersom han var en Björn med mycket liten hjärna. Visdom Om man står på nedersta slån och lutar sig fram och ser hur ån långsamt flyter fram under en, då ska man plötsligt veta allt som finns att veta. Sällskap Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket trevligare att vara två. Handlingskraft En dag när Nalle Puh inte hade något att göra, tänkte han, att han skulle göra något. Ta beslut Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut. Ta egna initiativ Kanin lät aldrig saker komma av sig själva, utan gick själv och hämtade dem. Att umgås -Låt oss gå och hälsa på allihop, sa Puh. Vi ska gå för att det är en torsdag, och vi kan önska dem alla en glad torsdag. Enkel filosofi Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar. Punktlighet Kom inte för sent till det du vill komma i tid till. Att vara spontan Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning. Ge inte upp Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre. Skick och fason Man ska alltid säga adjö och tack för idag när man ska gå hem. Vara mottaglig Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en. Älska din nästa såsom dig själv -Kära Nalle, sa Christoffer Robin, vad jag tycker mycket om dig. -Det gör jag med, sa Puh. Bry dig om... En smula hänsyn och en smula omtanke är det enda som behövs. Var snäll och omtänksam!
|
|
Förskonad? Människor kan se så glada ut, så obevekligt strålande. Sådana leenden kan jag nog aldrig åstadkomma igen - inte såna där lättlättlätta... Det kanske inte gör så mycket? Man kanske kan vara lycklig ändå? Och, surt sa räven, man kanske måste vara lite dum för att le så där orubbligt, självklart och länge?! Lite dum, lite mindre vetande? Eller måste man bara vara - förskonad? Kanske alla kan kallas förskonade som inte förlorat ett eget eller sitt inre barn? Rätta mig om jag har fel... Jag kan le, men inte sådär LÄNGE och lätttttt Fram med tidtagaruret! Jag ska öva! Gunnel Björkström
|
|
Hans resa har bara börjat... Tänk Er inte honom som någon som givit sig av Hans resa har bara börjat… Vi lever många liv… Och det på jorden är bara ett
Tänk Er att han vilar från sorger och tårar På en plats fylld av värme och trygghet Där man inte räknar dagar eller år.
Tänk Er hur han önskar att ni visste Att inget utom Er sorg kan dö. Och tänk Er honom levande i hjärtat På dem han vidrört… För ingenting älskat kan någonsin gå förlorat Och han var oändligt älskad!
Av E. Brenneman – fritt översatt av Mia Bryngelson
|
|
Hjärtat
Var och en av oss har ett gömställe, någonstans djupt inne i oss. Ett ställe vi drar oss tillbaka till ibland, för att undkomma vardagen. För att tänka genom saker, för att vara ensamma och för att vara oss själva. Denna unika plats, där konfronterar vi våra djupaste känslor. Som en lagerplats för alla våra drömmar, våra hopp, våra behov men även våra mest fruktade mardrömmar. Detta stället är själva kärnan av vem vi är och vad vi vill bli. Okänd författare
|
|
Klargörande möte
En dröm: "Gråter du?! Jag levde ju all den tid som jag hade fått!"
Så frimodigt, lätt möter du mig i drömmen -DU har ingen sorg! Gunnel Björkström
|
|
De vackraste och mest värdefulla tingen på jorden kan man inte se eller ens vidröra Dem måste man känna med hjärtat... Helen Keller
|
|
Du vet väl om att du är värdefull att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull för ingen annan är som du.
|
|
Du, mitt lilla barn som inte fick leva, jag vill försöka lära mig tacka för dig. Jag vill tro att du har öppnat mina ögon och lärt mig vad ödmjukhet är - att inte ta allt för givet. Du har nog förändrat mig, öppnat mitt hjärta och gjort det mjukt. I botten av smärtan kanske du kan göra mitt hjärta till ett kärl öppet mot rymden. Några tänkvärda rader från mässan "Vår ogråtna gråt" av Ingela Bendt
|
|
I skogarnas sus bland fåglarna sång finns friden för sökandes själ. Så vill jag finna min himmel en gång när jag till livet säger farväl. Okänd författare
|
|
Ingen kan fatta eller föreställa sig allt det förunderliga som är dolt och osynligt runt omkring oss... Francis P. Church
|
|
Om sorgen efter en människa... "Fastän vi vet att den akuta sorgen kommer att ge med sig efter en sådan förlust, så vet vi också att vi kommer att förbli otröstliga och att vi aldrig kommer att hitta en ersättning. Det spelar ingen roll vad som kommer att fylla ut tomrummet. Även om det blir fullständigt utfyllt, kommer det ändå alltid att förbli annorlunda. Och i själva verket är det så det bör vara. Det är det enda sättet att fortsätta den kärlek vi inte vill överge." Sigmund Freud
|
|
Rost förstör järnet, sorg hjärtat. Ryskt ordspråk
|
|
Tänk om det är så att inga möten mellan människor är tillfälliga. Tänk om det är så att varje människa är utsänd! De är alla utsända för att de har något att lära. Kay Pollak
|
|
Tiden läker inte såren, endast sorgen själv kan göra det men endast om vi låter sorgen vara hos oss, vågar ha den och känna smärtan den medför, det finns inga genvägar ur. Okänd författare
|
|

|
|
Ta hand om henne så länge... Jag vill för en stund låna er ett av mina barn, sade han. Det kan vara för fem eller sju år eller tjugotvå eller tre. Men vill ni tills jag kallar henne tillbaka, ta hand om henne åt mig? Hon för med sig behag för att glädja er, och skulle hennes vistelse bli kort så skall ni ha de vackra minnena av henne som tröst i er sorg. Jag kan inte lova att hon skall stanna kvar eftersom alla från jorden återvänder. Men det finns lärdomar där nere jag vill att detta barn skall lära sig Jag har letat över vida världen i mitt sökande efter sanna lärare, och ifrån det myller som trängs på livets smala väg har jag utvalt er. Vill ni då ge henne all er kärlek och inte tycka att mödan är förgäves, inte heller hata mig när jag kommer och kallar för att ta henne tillbaka igen. Jag tyckte att jag hörde dem säga "Herre, ske din vilja, för all den glädje ditt barn skall föra med sig skall vi löpa sorgens risk." Vi skall skydda henne med ömhet, vi skall älska henne medan vi kan och för evigt vara tacksamma för den lycka vi känt. Men skulle änglarna kalla tillbaka henne mycket tidigare än vi planerat, så skall vi tappert möta den bittra sorg som kommer och försöka förstå. ~Okänd~
|
|
| Det var en gång en gammal, gammal själ, som hade levt många, många människoliv på jorden och nu var nästan färdig med sin tillvaro som själ också, ja, snart skulle den smälta samman med och bli en del av den Stora Andligheten som uppfyller Evigheten.För tillfället kände den gamla själen sig lite ensam där den satt i tomrummet mellan det senaste människolivet och den kommande Sammansmältningen.
De bästa vännerna hade gett sig av, den gamla själen kunde se dem där nere på jorden, hur de uppfyllde varsin människa med iver, nyfikenhet, förundran och tankar av alla de slag. Jag vill dit, sa den gamla själen. Jag har fortfarande en god portion glädje kvar. Jag vill dit och ge dem den.
Men din tid till Sammansmältningen är så kort, varnade Vakten. Visst kan du ge dem glädje, men om du är hos dem så kort tid, ger du dem också en väldig sorg när du lämnar dem. Jag vet, sa den gamla själen. Men jag vill ändå. Jag vill ge dem så mycket glädje att den hjälper dem över sorgen sedan. Så låt det få bli som, du vill, sa Vakten och släppte iväg den gamla, gamla själen. Då fick ett människopar på Jorden ett barn som de så länge önskat. Det var den raraste unge, som strödde glädje över dem från den dag han föddes, den ogrumlade glädje som människorna känner när deras själar träffas och med förtjusning känner igen varandra från Evigheten.
Men har du inte väldigt kort tid kvar? viskade mammans själ till den gamla själen i den lilla pojken. Tiden är kort, men glädjen är stor, svarade den gamla, gamla själen. Och fastän mamman inte hörde deras samtal, väckte viskningarna en anande oro hos henne, en fläkt av kunskapen att vi inte äger något på jorden, inte varandra , inte oss själva ens. Allt kommer till slut att tas ifrån oss, allt vi bär på, alla kära omkring oss, slutligen även vårt liv och vår kropp.
Men pojken växte och fick med sin glädje mamman att glömma sådana tankar. Och pappan var hos dem och gladdes, han också. Ja, den gamla, gamla själen fick leva sin sista tid precis som den hade önskat.
Men tiden var kort, även med människors mått var den kort, och stunden kom då Sammansmältningen skulle ske. Den gamla, gamla själen fick kallelse att utan dröjsmål infinna sig till ceremonin, och måste lyda. För människorna såg det ut som att pojken fick en plötslig död. Deras sorg blev oerhörd, just som Vakten hade förutsagt.
Men eftersom allt de kunde minnas av sitt barn var glädje och endast glädje, kunde de uthärda sin sorg, just som den gamla, gamla själen hade förutsagt. Och därför, istället för att låta de gamla, gamla själarna bara sitta av sin sista lilla skvätt tid i tomrummet, blev det i fortsättningen sed i Evigheten att skicka dem att skänka sin sista stora glädje till människorna som behöver den. Sorgen, sedan, ja den oundvikliga sorgen, den har människorna genom glädjen fått kraft att uthärda och så småningom vända till något gott.
Utdrag ur en bok som heter: "Jag saknar dig, Jag saknar dig" Författare är Peter Pohl.
|
|
|
Hur många änglar finns det? En enda - som förändrar våra liv - är mer än nog. Gammalt talesätt
|
|
Det står en ängel vid min sida Jag är trött på att behöva välja av alla, tänkbara vägar på jorden att vandra. Av ett val blir hundra nya öppnade. Alltid på språng, stressad till något.
Står i en tid då vilsna själar kämpar, mot hotet att springa bakåt i motvind. Inget är sant som förkastas av falska profeter, vilkas tröst falnar utan mening.
En ängel kom i drömmen, viskar att kraft ifrån kärlek förlöses och förgör valens oro. Existensen skall inte ledas utan levas i allt. I den livskraften finns inget och allt. Vi är!
Marie Dalgren
|
|
Berör mig! Om jag är din bebis - berör mig! Jag behöver din beröring på sätt du kanske aldrig förstår. Inte bara tvätta mig, byta mina blöjor och mata mig utan vagga mig, pussa mitt ansikte och stryk min kropp. Din lugnande, ömma beröring ger mig trygghet och kärlek.
Om jag är ditt barn - berör mig! Även när jag är vrång och till och med tar avstånd från dig. Ge inte upp, hitta sätt att fylla mina behov. Din godnatt kram hjälper mig att sova gott. Din dagliga beröring säger mig hur du verkligen känner.
Om jag är din tonåring - berör mig! Tro inte att bara för att jag nästan är vuxen behöver jag känna att du bryr dig om mig. Jag behöver dina kärleksfulla armar, jag behöver en öm röst. När det stormar i livet har barnet i mig fortfarande behov.
Om jag är din vän - berör mig! Inget visar att du tycker om mig som en varm kram. En helande beröring när jag är nere, betygar att jag är älskad. Det försäkrar mig om att jag inte är ensam. Din beröring kan vara den enda jag får.
Om jag är din livspartner - berör mig! Du kanske tror att din passion är tillräcklig, men endast dina armar håller rädslan borta. Jag behöver din mjuka tröstande beröring. För att komma ihåg att jag är älskad som jag är.
Om jag är ditt vuxna barn - berör mig! Även om jag har en egen familj att hålla om, behöver jag fortfarande mammas eller pappas armar när jag är svag. Som förälder själv ser jag saker på ett annat sätt, jag förstår att uppskatta dig mer.
Om jag är din åldrande förälder - berör mig! Så som jag berörde dig när du var mycket liten. Håll min hand, sitt tätt intill mig, ge mig styrka och värm min trötta kropp med din närhet. Fast min hud är skrynklig vill den gärna bli smekt. Var inte rädd! Berör mig! Okänd författare
|
|
Kärleken
Jag vill vara glad för att jag kan känna, älska, sörja, glädjas och ha förmåga att bry mig
Men kanske ändå…
Om jag inte hade förmågan, om jag inte hade empati och kärleken så nära så skulle jag må bättre vad skönt
Eller lurar jag mig själv?
Ska jag istället vara tacksam – oh, vad jag hatar det ordet - för att jag mår så här
För i och med vår kärlek, Pontus, så är du ändå här, nära mig
Jag har inga svar Maria Gustafsson, med ängeln Pontus *26 juli t26 augusti 2003
|
|
Endast den sorgsna Höj aldrig en beskäftig lykta för att belysa den sorgsnas ansikte. Sårad av ljuset drar hon sig ännu djupare in i sitt mörker. Endast hon själv äger nyckel till sitt tillfrisknande. Endast hon har rätt att bestämma längden av sin sorgetid. Lämna den sorgsna ifred. Det är det ostörda mörkret som ska mildra hennes smärta och slutligen komma henne att åter stiga fram i ljuset. Maria Wine
|
|
Flyga med brutna vingar... "En människa är inte där hennes skor står utan där drömmarna är. Att förlora ett nyfött barn är förlust av sina drömmar, sitt hopp och sina planer. Det är också en förlust av framtiden. Föräldrar investerar så mycket i det väntade barnet att när det dör kort efter födseln så dör också en del av dem själva. De som förlorat ett barn kan därför tala med en särskild auktoritet om att flyga med en bruten vinge."
Taget ur avhandlingen "Ett nyfött barns död". Orden är träffande oavsett när och hur barnet dött. Författare är barnsjuksköterska Anita Lundqvist, Doktor i medicinsk vetenskap. Hon är verksam på barn- och ungdomssjukhuset i Lund.
|
|
Sinnesrobönen Gud giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Och ge mig mod och styrka att förändra det jag kan och vishet nog att förstå skillnaden. Fransiscus av Assisi
|
|
ur Rekviem för ett barn Vem är hon som går intill mig? Ett barn, för det är ett barn som går intill I nästa ålder skuttar hon långt framför mig eller släntrar hon efter, slår med käpp i vägrenen Senare går hon kanske åter bredvid mig men tänker på annat Ingen av dessa, barnet, flickan, ungmön ska jag lära känna. Inneslutna i en sex månaders barnkropp är de alla döda...
Fritt efter Agnus Dei ur 'Rekviem för ett barn' av Lars Forssell
|
|
Där ingen saknad och sorg längre finns Gud, som bor i evigheten bara med dig kan jag tala öppet om den som stod mitt hjärta nära och som nu är död. Bara du lyssnar tåligt. Bara du vet hur min vän har det nu. Dagar och veckor går, andra människor lever sitt liv som vanligt, men hos oss har det blivit ett tomrum. Hjälp oss att bära saknaden och ensamheten och att tacksamt minnas allt fint vi hade tillsammans. Men låt oss inte fastna i minnena utan ta vara på det stycke liv vi har kvar och de människor som finns vid vår sida. Säg oss att de vi sörjer är i trygghet och glädje hos dig, och att också vi en gång får komma till ditt rike, där ingen plåga och inga tårar, där ingen saknad och sorg längre finns. Efter en judisk bön
|
|
Det svåra... Ibland så känns det som om livet helt står still. Och just det man är i är inte det man vill. Man känner sig så svag, så vilsen och så feg... Så känns det till den dag man vågar ta ett steg. Då öppnas nya vägar och man får perspektiv. Och plötsligt kan man se hur man vill ha sitt liv. Och när man blickar bakåt när man har fått distans, så ser man att det svåra var källan till en chans. Siv Andersson
|
|
Han som alltid väntar... ...Men om barnet är mycket litet, då kan det hända att det inte orkar springa så väldigt länge. Så även om Ljusets Ängel lyser så klart den kan och Hoppets Ängel spelar så starkt och vackert som möjligt, kan det ändå hända att barnet blir trött och inte orkar springa längre. Kanske sätter det sig ner för att vila, och kanske somnar det också. Vet du vad som då händer? Det skall jag gärna berätta för dig. Då kommer Han Som Alltid Väntar in i Den Mörka Dalen. Han är den ende som kan gå i motsatt håll och möta dem som kommer. Ja, ibland händer det att det kommer små barn som inte lärt sig gå ännu. Då måste Han Som Alltid Väntar skynda sig genom hela dalen för att hämta dem, och så bär han dem varsamt genom Den Mörka Dalen och lägger dem försiktigt ner i gräset på Sommarängen... Ur Sommarlandet av Eyvind Skeie
|
|
I nästa rum Döden betyder ingenting... Jag har bara slunkit iväg in i nästa rum. Jag är jag och du är du. Det som vi var för varandra, det är vi fortfarande. Kalla mig mitt gamla, vanliga namn, tala till mig på det lättsamma sätt som du alltid gjorde. Använd inte något annat tonfall, tvinga dig inte att se högtidlig och sorgsen ut. Skratta, som vi alltid brukade skratta åt de små skämt som roade oss båda. Be, le, tänk på mig. Låt mitt namn alltid vara det vardagliga ord det alltid var, låt det sägas utan särskild innebörd, utan någon skugga som faller på det. Livet betyder detsamma som det alltid gjort. Det är likadant som det alltid varit, livet går alltid vidare. Varför skulle jag inte finnas i tankarna för att jag inte finns inom synhåll? Jag väntar på dig, för en tid, någonstans mycket nära, alldeles om hörnet. Allt är bra. Canon Henry Scott Hollan
|
|
Starkstarkstark "...Man är stark på ett helt annat sätt än förut - det är väl så det är. Man är så svag så svag så svag, att man har blivit så STARK genom att ha fått klara av denna svaghet...ja, man kan faktiskt trassla in sig rejält här, med begreppen, när man försöker sätta ord på hur allt har blivit.Man är ju fortfarande svag! Och stark. Starkstarkstark. Och annorlunda. Inte undra på att en del kan ha svårt att veta hur de "skall vara" gentemot oss! Men det tänker jag inte berätta för dem, det kan jag nämligen inte. De ska bara vara sig själva, men de måste var och en komma på själv. Dessutom vet ju inte jag vad det innebär för andra att vara sig själva....men man kan ju känna när man själv och andra är på sin rätta väg...mot det som är unikt, eller det som är vårt mål. Att man blir lite annorlunda mot hur man var förr, innan man miste ett barn, är ju självklart. Och så fort man inser att man förändrats - man kanske bara upptäcker att man reflekterar lite mer över allting - så har man redan tagit ett steg åt sidan från den stora allfarvägen ...ja, man är helt enkelt inne på en väg utan återvändo. En väg som leder till ...en själv?!? Det finns en väg - alltså finns det ett mål! Vi kan känna törst - alltså finns det vatten!" Gunnel Björkström
|
|
Att förlora ett barn Då ser barnet att Han Som Alltid Väntar gråter. Det faller stora tårar från hans ögon. Barnet kommer inte längre ihåg vad gråt är, för på Sommar- ängen är det ingen som gråter, där är allt bara sång och glädje. Men barnet gråter tillsammans med Han Som Alltid Väntar, det gråter för något som det inte längre vet vad det är. Du och jag vet varför barnet gråter. Det gråter därför att det inte är där det alltid varit förut, hemma hos mamma och pappa. Men barnet kommer ju inte ihåg det längre, det är bara vi som gråter när någon tagit ett steg åt sidan och är död. De som gått igenom mörka dalen är liksom på andra sida om all gråt och alla skuggor. Ur "Sommarlandet, en berättelse om hopp" av Eyvind Skeie
|
|
Citat från Nalle Puh  Olyckshändelser är konstiga saker. Man råkar inte ut för dem, förrän man råkar in i dem. Människor som inte tänker ordentligt har inga Hjärnor; snarare har de grått ludd som har flugit in i huvudet på dem av misstag. Titta in till någon när som helst om du känner för det. Säger de "Usch, är det du!" kan du ju titta ut igen.
|
|
"Förr var jag lyckligt omedveten, nu är jag olyckligt medveten." Henrik Tikkanen
|
|
"Verklig glädje är en högst allvarlig sak." "Vi bör glädja oss åt det vi har utan att göra jämförelser. Man blir inte lycklig så länge man plågas av att andra är lyckligare." Lucius Seneca
|
|
När det regnar...
| "När det regnar tänker jag att det är våra små änglarnas hälsningar till oss. Det är deras sätt att ta på oss, smeka oss, klappa tröstande på våra axlar. Regndropparna är alla änglarnas tårar, dom saknar oss så som vi saknar dom. Ibland ösregnar det och då saknar änglarna oss mer än någonsin! Även änglar gråter trots sitt paradis. Våra änglar älskar oss så som vi älskar dom. Det är så jag tänker om regnet. När det regnar... ler jag och tänker på Tim :) "Jag vet Tim, jag älskar dig också" Brukar jag tänka när jag traskar ut i regnet. Plötsligt är regn något vackert för mig. Min son finns ju i himlen och det är därifrån som regnet kommer! En hälsning från min son. Då vet jag att han saknar mig. Mamma saknar dig lilla gubben!..." Pia, mamma till ängeln Tim f/d 26 juli 2003 |
|
|
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människamot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. Søren Kirkegaard
|
|
Fotspår En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs med en strand med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter. Det ena paret var hand och det andra var Guds. När den sista delen av hans liv framträdde, såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin vandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av hans liv. Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta: Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig, att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det bara funnits ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig allra mest. Gud svarade: Mitt kära barn. Jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du endast såg ett par fotspår, då bar jag dig... Okänd författare
|
|
På stigar går man aldrig riktigt ensam. Fötterna har sällskap av alla steg som redan stigit stigen fram. Ingrid Sjöstrand
|
|
Vad livet och stunden gav oss kan ingen ta ifrån oss. Gunnar Ekelöf
|
|
Det är inte för det ögonblick då du är drabbad som du behöver mod Utan för den långa klättringen uppåt Tillbaka till sinnesro tillit och trygghet Anne Morrow Lindberg
|
|
| Om glädje och sorg Er glädje är er sorg utan mask.
Samma källa, från vilket ert skratt porlar, har ofta varit fylld med era tårar.
Och hur kan det vara annorlunda?
Ju mer sorgen urholkar er varelse, desto mer glädje kan ni rymma.
Är inte den bägare, som innehåller ert vin, just den bägare som brändes i krukmakarens ugn?
Är inte den luta, som lugnar er ande, samma stycke trä som urholkades med knivar?
Då ni är lyckliga, skåda djupt in i era hjärtan och ni skall finna att endast det, som berett er sorg, nu ger er glädje.
Då ni är sorgsna, blicka åter in i ert hjärta, och ni skall se att ni i verkligheten gråter över det, som en gång skänkte er glädje.
Några av er säger: "Glädjen är större än sorgen", och andra säger: "Nej sorgen är större."
Men jag säger er, att de är oskiljaktiga.
Tillsammans kommer de, och när den ene sitter ensam med er vid bordet, kom då ihåg, att den andre sover i er säng.
I sanning, ni är som en våg mellan er sorg och er glädje. Endast då vågskålarna är tomma, är ni stilla och i jämvikt. När skattmästaren lyfter er för att väga sitt guld och sitt silver, måste er glädje eller er sorg, antingen stiga eller falla. Kahlil Gibran ur Profeten |
|
|
När någon vi har kär dör sörjer vi andra henne som död för vad vi inte vet är hon flyger upp som en ängel i ljuset för det finns ingen död bara ett liv i omvandling Ännu en själ som från att varit som en puppa har nu förvandlats till en fjäril med en färgprakt så gudomlig och som tar henne upp till ett ljusare rike Befriad från livets bojor och med ett nytt klarseende kan hon börja verka som den änglalika varelse hon är Kvar finns vi för vi är ännu bara som en puppa förblindad av materien och utan färggranna vingar men det vi kan göra här och nu är att förnimma våra egna vingar och försöka förstå att det finns en stor och mäktig mening med livet men att vi själva måste se till att ge vårt eget liv en mening Meningen är ju att också våra vingar ska utvecklas en dag i sin skimrande prakt så att den kan föra oss upp i ljuset när den dagen kommer Calise Sörgård
|
|
Vad som än händer.
Liten sa: Men vad händer när vi är döda och borta, kommer du att älska mig då, lever kärleken vidare?
Stor höll Liten intill sig medan de såg ut i kvällsmörkret, på månen och de klart lysande stjärnorna. -Titta på stjärnorna Liten, se så de lyser och glittrar. Det var länge sedan somliga av dem dog. Men de lyser fortfarande på kvällshimlen, för du förstår Liten, likt stjärnljus dör kärleken aldrig.
av Debi Gliori
|
|
| Andra har det alltid bättre
Andra lever starka och dugliga liv Andra lyckas med sina äktenskap Andra är alltid framgångsrika Andra har stark kontakt med verkligheten Andra kan alltid lösa sina problem Andra har det alltid bättre
Ingen har såna problem som jag Ingen är så oduglig som jag Ingen trasslar till sitt liv som jag Ingen misslyckas så ofta som jag Ingen är så hjälplös som jag
För mig är du en av de andra För dig är jag en av de andra Låt oss alltså se in i varandras ansikten! | | Peter Curman ur Vänd dig om och ta emot mig |
|
|
| Tillstånd 12
Att göra en människa galen är lätt Tag ifrån honom allt Titta så konstigt han bär sig åt. | | Claes Andersson ur Rumskamrater |
|
|
| Oro
Jag kan inte skriva Jag kan inte låta bli att skriva All denna oro som strömmar genom min kropp måste jag styra in i dessa ord för att inte sprängas
Orden står här fastspikade på pappret korsfästa ordfästa De dolda avsikterna kryper som insekter ur dem
Återstår att fånga dem undersöka dem in i minsta atom Att till slut leva sitt liv i språket att sträcka ut sig i orden gråta bokstäver och älska fullt synligt i språkets allmänna bädd | | Peter Curman ur Fönstren |
|
|
| Ja. Det finns skönhet. Det finns kärlek. Det finns glädje.
Alla ni som lider av världens elände försvara dem! | | Eeva Kilpi ur Sånger om kärlek |
|
|
Du som var oss kär har lämnat oss. Hela rummet fylls av din frånvaro. Också där vi pratar om annat tänker vi hela tiden på dig, som inte längre är bland oss. Hur kan frånvaro uppfylla så? Hur kan tystnad tala så? Kanske frånvaron som fyller oss också är en hälsning om närvaro? Genom tomheten drar ett skimmer. Kanske vidrörs vi av din nya tillvaros ljus, Fast vi inte förstår det? Margareta Malmgren
|
|
|